Hemresa med hysteriska ungar

Jaha.. så var helgen på Gotland över och vi är på väg hem igen. I fredags när jag for över satt jag på bästa plats i försalongen och hade en underbar resa i lugn och ro med bästa utsikten. Det är annat än vad man kan säga om hemresan.. framför oss har vi 2 hysteriska ungar som skriker och gapar i tid och otid. Barn är jättegulliga och söta.. om de bara kunde vara tysta mitt i natten när 90 % av båten vill sova. Mary sover som en gris, med Nelia i famnen och ja.. jag ska väl försöka sova strax. Har ju mitt underbara jobb som väntar kl 11 imorgon :)

Håll nu tummarna att kidsen somnar och låter oss andra slumra till en stund ;)

Natti och kram

Trasselmaja

Min överlevnadsstrategi på hemresan till vänster och min avslappningsmetod till höger.

En matorgasm på Ihrebaden Restaurang

Idag firade vi min födelsedag i förskott och jag hade tidigare idag åkt förbi en skylt där det stod "Ihrebaden Restaurang" så jag vart lite nyfiken och bad T kolla vad det var för ställe och boka bord.

Vi bokade vårt till 19.45 och när vi kom ner till restaurangen var den ganska anspråkslös men jättemysig. Lagom men gäster och Lena som välkomnade oss var supertrevlig. Vi fick snabbt ett bord och menyerna.

Svårt att välja mellan alla dessa underbara rätter.

Gud vad svårt det var att bestämma sig... Jag valde dock rökta räkor med aioli till förrätt, lammrostbiff med potatis och saffranspannkaka. Till detta drack jag ett glas Wisby klosteröl.

Till huvudrätt valde jag ju lammrostbiff med greksallad, tzaziki och rostad potatis. Detta lamm var något himmelskt gott! När jag la det på tungan och smakade på det var det som en bit av mathimlen i munnen. Det var som att tugga på moln så underbart tillagat var det. 

För varje bit jag åt var det som att få en matorgasm... jag kan säga att jag NJÖT av detta eminenta lamm. 

Och till efterrätt blev det naturligtvis Saffranspannkaka med Salmbärssylt. Där kom matorgasm nummer två frågor kvällen.. Denna kaka smakade så ljuvligt av saffran och de små mandelflarnen var perfekta i. Salmbärssylten smakade inte så mycket men det gör ingenting, allt var perfekt iallafall. 

Mätta, belåtna och MYCKET nöjda med både mat och service åkte vi där ifrån och detta kommer bli en matupplevelse att minnas framöver. Och definitivt inte mitt sista besök.. jag kan varmt rekommendera denna restaurang till alla tillfällen i livet. 

Gotland, here I come

En ledig helg och vad kan vara bättre än att åka till Mary på Gotland? Hon har varit där en vecka på ridläger och det har varit bråda dagar och kvällar för hon har inte ens haft tid att säga hej till sin kära mamma. :)

Jag åker över med Destination Gotlands lilla snabbfärja SF1500. Den gör 28,5 knop som mest och kan ta 1500 passagerare.

Sist jag var över på våran vackra ö var när Mary var drygt 3 år. Då seglade jag över med Thomas, Mary, Birgitta och Sven ( mina svärföräldrar) Turen över så tog drygt 20 timmar och jag ljuger om jag säger att jag inte var rädd stundvis.  Det är underbart att segla men mitt i natten när Mary är rädd är det svårt att inte påverkas. Vi satt iallafall och sjöng barnvisor i ett par timmar, vi sjöng för fiskarna, månen, båtarna vi mötte, för vattnet och.. ja, allt mellan himmel och jord.

Nu är det då dags igen och nu har jag planerat in att åka till Krusmyntagården med alla underbara kryddor och kanske till Lummelundagrottorna. Där har varken jag eller Mary varit. I morgon kväll SKA jag ut och äta något lammigt och något saffranssmakigt såsom lammstek och saffranspannkaka. Det är ju min 41 födelsedag nästa fredag ;)

Vi ses kanske på båten, nu är det dags att kliva på...

Kram Trasselmaja

Hur snart ska man berätta för barnen?

Jag och L pratade igår om när man ska berätta för barnen att man träffat en ny man/kvinna? Det är en svår fråga iom att det finns barn som är inblande. Jag tycker det är en ganska intressant fråga..

I dagsläget hänger jag lite med en kille X som jag trivs med. Vi har kul ihop men frågan är när och om jag bör berätta för Mary om honom. Igår när vi var hemma så berättade jag lite att jag känner en kille som jag hittar på saker med ibland, som en kompis. För tjejer och killar KAN ju vara vänner.

Den reaktion jag fick hade jag ju inte väntat mig, det enda hon frågade var: Mamma, hur länge har du lurat mig?  Öhhhh..... vad fan skulle jag säga... Jag måste sett ut som en fågelholk. Det enda hon var sur över var att jag inte sagt något tidigare, men jag ville ju inte eftersom hon är ju bara ett barn. Jag vill inte blanda in henne för mycket. Men sen ville hon veta vem han är och hur han är och om han skulle komma hem till oss. 10 000 frågor utan direkta svar....

Så då är frågan igen: NÄR ska man berätta för barnen och NÄR ska man introducera den nya mannen/kvinnan i barnens liv. Det finns de som träffar en man/kvinna och direkt presenterar dem för barnen. Sen så finns de dem som aldrig vill berätta för barnen att man träffat någon, även om det är uppenbart och väldigt tydligt. En man jag känner har presenterat 5 olika kvinnor för sina barn under det sista året medan en kvinna jag känner presenterat en man på 6 år. Det folk reagerat på är att HON presenterat EN man men inte att HAN presenterat 5 kvinnor.. 

Det verkar som att folk hängde upp sig på att hon träffat en annan, inte att hon föredrog att presentera en man som kom att stanna i deras liv under flera år. I mannens fall, där ingen reagerade, kom och gick kvinnorna som genom en svängdörr. Vad ger det barnen för bild av relationer?

Så åter till min fråga.. NÄR ska man berätta för barnen att man träffat en ny man/kvinna?

Jag tror att man ska låta det gå ett bra tag.. kanske runt 6-7 månader och sedan kan man låta den nya träffa barnen på en offentlig plats tex Skansen, Gröna Lund, Liseberg eller något liknande så man kan hitta på något kul samtidigt. Vidare så anser jag att man tydligt ska visa barnen att de fortfarande kommer i första hand, att de fortfarande är det viktigaste i livet plus att man tydligt ska förklara att denna nya man/kvinna kommer INTE bli en ny pappa eller mamma. För det tror jag är den största skräcken för ett barn, att komma i andrahand och få en ny förälder. Kanske har det varit så att man som förälder levt själv i många år och helt plötsligt kommer något som inkräktar i ens liv. Inte så populärt.

Dessutom är det ju så att barnen har ju ett samvete som heter duga. Mary har jättedåligt samvete gentemot Thomas när hon ska vara hos mig och när hon är hos Thomas har hon dåligt samvete gentemot mig. Jag har verkligen försökt få henne att förstå innebörden av att vara varannanveckasbarn, att hon inte ska ha dåligt samvete för att jag och pappa inte kan bo ihop längre och att det definitivt inte är hennes fel. Hennes dåliga samvete ligger dock i att hon tycker synd om oss när vi är själva hemma. Hon är så söt min lilla snutta <3

Det är mycket att tänka på när man har barn och livet går vidare. Undrar om man någonsin blir klok på funderingarna...

Natti och kram

Trasselmaja

Fylligare läppar med LipVoltage från The Power House

Jag var medbjuden på Stockholm Fashion Week i våras och fick då möjligheten att testa LipVoltage från The Powerhouse som tagit fram ett helt fantastiskt läppglans med fyllighetseffekt i. Jag bara älskar det och använder det jämt. Jag är alltid lika snygg med det och känner mig så mycket finare än med annat läppglans.
Det är ett läppglans med trippeleffekt och du får en lite stickande känsla i början men det är för att produkten verkar och blodcirkulationen kommer igång. Du får volym på läpparna samtidigt som du återfuktar och får lite 3D-effekt.

Om jag ska vara ärlig så var jag lite skeptisk som jag alltid är till sånahär skönhetsgrejer men jag är helt såld nu. Jag funderade på att göra fillers men nu slipper jag det med detta underbara läppglans.

Alltid lika snygg till ett lagom pris. Jag kan varmt rekommendera LipVoltage från The Powerhouse.

Kram

Trasselmaja

Astrid Lindgrens värld

I fredags packade vi bilen och åkte mot Småland på en tälthelg vid Astrid Lindgrens värld. Mary har varit där en gång tidigare men det var för några år sedan och vi kände att det var dags för ett nytt besök iom att de hade tema Astrid Lindgren på skolan i våras.

Hursomhelst så hade vi bokat plats på campingen som ligger 250 m från parken och jag tyckte den var perfekt. Bra lekplats och hyfsat fräscha duschar som dessutom var gratis.

När vi kom i fredags började vi böka med tältet och jag fick mig ett och annat gott skratt. Sen var det att blåsa upp madrasser och käka kvällsmat. Jag och Mary tog dessutom en liten promenad på campingen för att kolla lekplatsen som blev en stor besvikelse. Mary ville inte vara kvar utan åka till Malmö, den campingen har en riktigt fin lekplats. 

Mary tankar energi i mamma, stor blir liten i Nils Karlssons Pysslings värld och Två busar på hustaket.

På lördagen vaknade jag tidigt och upptäckte att ALL luft pyst ut ur luftmadrassen, så jag och Mary sov direkt på tältduken i princip. Snacka om att ligga håårt.. hahaha...

Men det var upp och skutta, frulle och en snabb dusch.. nu väntade ju Astrid Lindgrens Värld med allt vad den innebar. Jag och Mary var väldigt förväntansfulla, sist vi var här var ju Mary för lite. En fundering jag hade var om hon var för gammal nu. Men ja, det märkte vi ganska snabbt att hon var nog lite för stor... ;(

Det roligaste tyckte Mary var Nils Karlssons Pysslings värld och hinderbanan som gick runt endel av parken. Vi började med att gå runt och kolla läget för att se vad som fanns och vilka föreställningar som skulle framföras. Bröderna Lejonhjärta som ligger Mary varmt om hjärtat hade stängt sin del av parken för underhåll och skulle inte öppna förrän nästa år. Hade jag vetat det så skulle jag nog inte åkt dit för hon blev riktigt besviken, ingen info alls på hemsidan om att det var stängt. 

Stora böcker med originaltext från Astrids stenografi och små bänkar fanns där. Jag hittade min fina bil som jag önskade mig, Lottas pappas gamla bil iockförsig, men den funkar. Här står Mary i ett av alla små krypin som fanns för små och stora. Jag testade krypa in men fastnade med röven... :-(

Men visst var det kul att gå omkring och kika på alla småhus och världar de byggt upp. Där fanns ju Lotta på Bråkmakargatan och Tant Bergs Hus. Där fanns Mattisborgen och Körsbärsdalen som vi precis läst om. Här på Astrid Lindgrens Värld finns alla hennes figurer och massor av annat kul samt att äta. Vi valde att äta pannkaksbuffé på ett mysigt ställe. Det kostade 75 kronor per vuxen och 55 för barn och då fick man verkligen äta hur mycket man ville.

Det fanns även blåbärssylt, körsbärssylt, jordgubbssylt, glass och grädde samt strössel och topping om man ville ha det på pannkisarna. Jag nöjde mig med att smaka på körsbärssylten och lite blåbärssylt. Måste ju tänka på figuren.. hahaha

En dag räckte gott och väl för oss och vi kände att vi hade sett allt efter några timmar bara. Mary ville gå tillbaka till campingen och väl där så tog vi en fika och däckade på sovsäckarna någon timme. Det tar på krafterna att springa omkring och jaga sagofigurer.

Har man mindre barn kan jag varmt rekommendera ALV som utflyktsmål och även campingen är att rekommendera om man vill stanna kvar. Det är mycket barn där i alla åldrar och faciliteterna är fräscha. Det kostar inget att duscha eller att använda köket som på andra ställen utan allt är gratis. Vill man spela minigolf finns även den möjligheten, 20 för barn och 40 för vuxna. 

Vi har gjort vårat där nu och nästa gång drar jag med Mary till fjälls istället. Det kan hon behöva tror jag, en klassisk fjällsemester sommartid med mygg och fjällharar.. hahaha...

Kram och ha en bra sommar

Trasselmaja

Min stora sorg

Jag fick min älskade dotter Mary när jag var 33 år. Hon är idag sju, fyller åtta i september och förgyller verkligen min vardag. Jag trodde aldrig att det kunde vara så underbart att vara förälder.

Det fanns dock en tid då jag inte trodde jag skulle kunna få barn och om jag fick.. skulle jag bli en bra mamma??? Jag har ett väldigt brokigt förflutet och när jag märkte att jag var gravid med Mary var min första tanke : Hur kommer detta gå? Tänk om jag inte klarat detta?

Nu VET jag ju att jag fixade detta och fortfarande fixar detta med föräldraskap, jag är ju värsta coolaste morsan i Marys ögon och det är det bästa betyg jag kan få. Men det är en sak som tynger mig och det är en stor sorg för både mig och Mary, att hon inga syskon får.
Hon vill så innerligt gärna ha en lillasyster eller en lillebror. Vännerna runt omkring får syskon och som alla barn jämför hon sig med dem och undrar stilla varför hon inte får några. Hur förklarar jag på bästa sätt att jag inga fler barn kan få?? "Storken tog semester" eller "Äggen är slut i korgen".....

Efter att ha pratat med fler som har ett barn har jag förstått att detta är en period som alla ensambarn går igenom, det gäller bara för mig som förälder att förstå och möta de frågor och den sorg som ev kan finnas där. Detta försvinner tydligen successivt och ersätts i de flesta fall av en acceptans att vara själv och fördelarna kommer fram. Men det känns så tufft just nu när hon är mitt upp i detta. Mitt lilla hjärtegryn och ögonsten. Jag hoppas verkligen denna period går fort...

Kram och natti

Trasselmaja

Viktväktarnas kycklingfile med bulgursallad dög inte alls.

Igår gjorde jag Viktväktarnas kycklingfilé med bulgursallad till middag och det var så gott. En som inte tyckte om det var Mary, hon äter det mesta men detta tyckte hon INTE om. Vet inte om det var mangon i salladen eller att det var bulgur. Men hon åt det iallafall inte så nu blev det till att gnugga min lilla geniknöl och laga något annat till henne.

Visst är det fel att laga något nytt eftersom hon inte vill äta det so står på bordet, men i detta fallet kan jag inte tvinga henne då hon inte valt middagen själv eller som tidigare att vi planerat ihop. Detta är ett stort undantag att jag lagar något annat eller speciellt till henne. Det är väldigt ovanligt och sällsynt.

Gårdagens rätt var iallafall jättegod tyckte jag. En lagom blandning av ruccolasallad, mango, bulgur, tomat och paprika. Sådär lagom salt och sött tillsammans.

Idag blir det torsk med kapris- och dillsmör. Ska bli riktigt spännande och smakfullt. Undrar bara om Mary äter det?? Hahaha..

Kram 

Trasselmaja

Lyxen att jobba hemifrån och att vara utelåst.

Det är så skönt att kunna jobba hemifrån ibland. Idag jobbar jag 17-22:30 på Middagsfrid och det har varit en perfekt dag för mig och Mary. Jag trivs verkligen med jobbet här och att jag kan jobba hemma gör det så mycket enklare att kunna fortsätta. Hade jag varit tvungen att åka in till kontoret i stan skulle det vara mycket svårare att jobba kvällstid.

Vi har varit lediga från Bauhaus och fritids idag så vi (läs JAG) tog sovmorgon och bara mös till lunch. Då kvistade vi ut och satte oss i våra nya trädgårdsmöbler en stund och njöt av solen. Sedan skulle jag fylla på kaffet och upptäcker att porten gått IGEN!! Så vi är utelåsta! Där står jag i yogapants, linne, fleece, rosa fårskinnstofflor och ser ut som en yogagalning.. Hahaha....

Fick ringa hyresvärden Johan och fjäska lite men som tur var så kom en kvinna i Sorunda syförening och släppte in mig. Men ni kan tro att jag kände mig som en idiot... Jaja, det lär ju inte vara sista gången vi träffas om jag känner mig själv rätt. Det gäller att hålla sig väl med sina grannar. :-D

Coolt värre i fleece från Villervalla, Yogapants från HM, linne från Köpenhamn och fårskinnstofflor från Ugg.

Viktväktarna har hemleverans

Idag fick jag min första leverans av viktväktarnas matkasse. Helt perfekt måste jag säga. Leveransen kom vid 17.30 och då fick jag min fruktlåda och matlåda. Det var inte packat i kassar som hos andra leverantörer utan i en pappkartong. Helt suveränt!!

Jag lagade till nötfärsspett med bönsallad och det var riktigt gott. Lättlagat och Mary tyckte om det jättemycket. Just att maten är lätt att laga gillar jag plus att jag får ju middagstips rätt i lådan.

Hur mycket egentligen. .

Idag har varit en riktig skit dag. . Och den är inte slut än. :(

Kl ringde 6.30 och Mary var som en zombie, har SÅ många gånger försökt få henne att förstå att om man somnar kl 22 är man dötrött dagen. Men, nejdå... hon vägrar somna iallafall utan springer upp ur sängen i olika ärenden och säger hela tiden : Mamma, jag kan inte sova..

Det tror fan det när hon inte ligger i sin säng :-D

Dagen fortsatte med en riktigt sur kund.. hen komm direkt i kassan Oh påpekade att reglarna var brutna, böjda och riktigt skitvirke så hen tänkte minsann inte betala fullpris. När jag sedan skulle mäta längderna står hen och tjaffsar om längden på reglarna och rycker att ta samma pris för alla. Men det går inte när vissa är 3.60 och vissa är 4.20 och någon var 4.50. Jag var så djävla matt efteråt att jag ville bara krypa ner i papperskorgen och gömma mig.

Att det dessutom krånglar lite privat gör ju inte mitt sinnelag bättre.  Jag går och funderar och även om det inte syns så är jag liiite tankspridd. Iallafall för stunden. ..

Jepp,  nu har jag fått gnällt lite så nu är det dags för kaffe och sedan jobb igen

Puss och kräm

Trasselmaja

Gästinlägg av BMF

This is a takeover...

Läste  Gunillas inlägg om dejtingsidor och reagerade. För det är liksom inte den upplevelsen jag har.

Fast jag är ju kille. Och ja, jag följer en del bloggar. Både av tjejer och killar...

Ska jag presentera mig själv? Njaää... Jag är BMF helt enkelt.

Jaja, till saken nu. Gunilla har ju självklart sin upplevelse och den är ju korrekt för henne. Fast jag sitter
på andra sidan av nätet och är kille. Såhär upplever jag det hela...

Går jag som kille in på en seriös dejtsida så tittar jag ju som alla andra runt. Skriver en presentation och
lägger ut några bilder. Själv har jag några olika. Den äldsta är väl 5 år ungefär. Nu är jag ju en sådan där
person vart utseende stått still de senaste typ 15 åren på gott och ont.

Jag väljer ut någon eller några intressanta tjejer. Finns väldigt många så jag brukar välja noga så jag hittar
dom som tilltalar mig. Själv har jag några krav som jag går på när det gäller fakta. Rökning, husdjur etc.

Sedan läser jag presentationen noga och skriver ett ordentligt mail som visar att jag faktiskt läst det dom
skrivit och presenterar mig själv och även kanske klämmer in några nyfikna frågor för att försöka få igång ett naturligt mailande. Sedan får börjar väntan.I de flesta fall ser jag att tjejen läser mailet, men något svar får jag inte. Sedan får jag börja om på ruta ett igen och hitta någon ny.

Med lite tur så får i alla fall jag svar på kanske 1 av 10 mail jag drar iväg. Nu kommer nästa förvånande sak.

Efter ett antal mail så brukar ofta tjejen tystna. Man kan ha vart mitt i en intressant diskussion men som ändå
tystnar mitt i. Detta känna lite sårande. Antagligen hittade hon någon annan som var mer intressant och struntade i mig. Men kan man inte i alla fall vara värd ett mail där det står tack men nej tack i alla fall?

Jag har även kommit till steget att faktiskt gå vidare ifrån nätet och ut i riktiga världen för att träffas IRL. Det
är ju alltid lite pirrigt att träffa nya personer på det sättet, personer som man på något sätt är intresserad och
attraherad av.
Första gången dök det upp en glad trevlig tjej vid namn Annika. Grymt trevlig tjej men det blev inget annat än en trevlig promenad och en vän jag har sporadisk kontakt med. Mest för avståndet, då vi bor på var sida av stan och det är för långt mellan oss.

Men två gånger har jag vart på rätt plats i rätt tid för att bli blåst. Ingen tjej dyker upp, och inte heller någon
förklaring. Mailade båda gångerna efteråt och frågade. Inget av dom mailen lästes ens. Hur känns det för
någon att bara bli dumpad på det sättet? Kom igen nu! Dra iväg ett mail i alla fall och säg att du ångrade dig.

Sedan har vi dom tjejerna som enbart ser detta som ett sätt att få bekräftelse. Dom behöver se att flera killar vill ha dom och dom njuter av att vara åtråvärda och leker med killarna. Vi är ju ändå bara kåta djur som bara
är ute efter en sak. Då kan man lika gärna driva med oss också. Vi förtjänar det.

Även på detta har jag ett exempel:

Finns en tjej i mitt närområde som jag började prata med på badoo. Ganska
snabbt ledde hon in pratet på sex. Jag hakade på men reagerade på en del småsaker i hennes sätt att uttrycka
sig. Hon ville träffas och så. Ganska snabbt så dök det upp en kvinna som var några år äldre som började chatta
med mig. Blev väldigt förvånad. Väldigt sällan någon tjej eller kvinna tar kontakt med mig. Alltid jag som tar
första steget. Även denna kvinnan körde samma stil och började prata snusk. Fattade ganska snabbt att dom var vänner och satt och drev med mig.

Roade mig med att skapa ett fejk-konto och någon kväll senare upprepades det hela i samma stil. Först tog den yngre kontakt med mig och sedan den äldre. Samma prat och stil. Nu körde jag lite hårdare stil och tyckte att vi träffas ikväll. Jag tar bilen och kommer. Då blev det tvärtyst och jag blev blockad.

Har jag bara haft dåliga erfarenheter då? Nä, några vettiga tjejer har jag sprungit på men dom är få. För någon
månad sedan började jag chatta med en grymt spännande tjej som jobbade på en reklambyrå. En vettig sympatisk
tjej som bor centralt i Stockholm. Snart insåg jag att jag råkat hittat dörren till en annan värld. Hade råkat springa på en tjej som helt klart tillhörde "överklassen" insåg jag på det vi pratade. Efter många mail fick jag till slut se en bild på henne och jag förstod varför hon inte hade en offentlig bild på sin profil. Vi spelade inte i samma liga helt klart. Men denna tjejen konstaterade väl precis som jag att vi inte var rätt för varandra. Vad gjorde hon då?

Jo, jag fick ett mail som det stod i. Jag tror inte vi är rätt för varandra. Ha en trevlig sommar och lycka till i jakten på kärleken. Jag blev faktiskt riktigt glad av det mailet. Behövde ju inte undra varför hon bara blev tyst.

Ska jag försöka sammanfatta det hela då. Personligen tror jag följande:
I dagens samhälle går allt så jäkla
snabbt och är så enkelt. En knapptryckning så har jag hittat nästa perfekta "match" åt mig. Detta gör nog att många har målat upp den perfekta partnern som dom söker. Dom hittar en som är väldigt nära och blir intresserade.

Men sedan hittar dom någon som är lite bättre och går vidare och vidare och vidare. Dom jagar helt enkelt ett mål som hela tiden rör sig framåt. Visst, gräset kanske är grönare på andra sidan? Vad vet jag?

Men kom igen nu tjejer, lite normal artighet kan ni väl ha? Om ni efter några mail inte är intresserade, säg det då. Dels slipper ni få fler mail ifrån killar som undrar och ni gör att killen vet. Bestäm inte möte och sedan ångra er utan att höra av er. Jag kan ta att man ångrar sig, men berätta det då.

Och just ja, lägg inte ut bilder i profilen som är på andra eller som är 10-15år gamla och 20kg sedan.

Detta vart ett långt inlägg ifrån BMF, dvs lilla jag. Ska jag presentera mig själv? Gunilla har ett litet hum om vem jag är. Hon får väl bestämma om jag ska få uttala mig om saker och ting i framtiden. Kanske dyker det upp någon mer takeover här i hennes blogg i framtiden.

/BMF