Det är ett beroende som jag tror många delar med mig mer eller mindre. På mig har det gått så långt att det blivit ett beroende och ett stort problem. Jag behöver bekräftelse på att jag duger till, att det jag gör är bra, att jag ser bra ut i andras ögon.. Ja, listan är lång :-)
Men det som fick mig att reagera starkast var när min telefon inte ringde eller jag inte blev inviterad till div middagar, fikastunder, utflykter mm.. då gick jag ner mig och kände mig värdelös och oduglig. Det är ett svårt beroende för andra att förstå och oftast ses jag som barnslig och naiv, tom ganska jobbig då det är få som förstår hur det yttrar sig.
Jaja, ett kort inlägg bara på tåget.... Tiden går så långsamt :-)
Trasselmaja
Du har upptäckt det, du jobbar med det, du går frammåt!
ReplyDeleteDu märks, du behövs, du är älskad av många!
Jag älskar dig älskade syster! <3